Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka hur lågstadieelever skapar mening i laborativ undervisning i naturvetenskap. Utgångspunkten i arbetet kommer från uppfattningen att många lågstadieelever tycker naturvetenskapsämnet är svårtillgängligt och upplever en problematik kring det abstrakta. Utifrån frågeställningen som formulerats: Vilka ...
Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera hur problemlösning i matematik kan kopplas till andraspråkselevers språkutveckling samt hur problemlösning i matematiken ska kunna utformas för att stötta andraspråkselever. Till denna studie användes en systematisk litteraturstudie där undersökningar gjordes av forskning under begränsat ...
Skrivundervisning med stöd av genrepedagogik har sedan några år tillbaka bedrivits i flera svenska skolor. Pedagogiken vilar på sociokulturell teoribildning där stöttning och samarbete är centralt. Syftet med denna intervjustudie är att bidra till kunskap om hur verksamma lärare i årskurserna 1–6 upplever arbetet med genrepedagogik. I studien besva...
Syftet med studien var att synliggöra förskollärares språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i vardagliga aktiviteter. Syftet besvarades genom två frågeställningar kopplat till hur förskollärare stöttar och utmanar de flerspråkiga barnen i svenska samt hur barns modersmål tas tillvara. I den aktuella studien användes sociokulturella glasö...
Forskning visar att läsning har betydelse för elevers språkutveckling och att ämnesspecifika begrepp lärs genom aktiviteter som inkluderar läsning, reflektion och elevnära uppgifter. Syftet med denna studien var att ta reda på hur lågstadielärare på fältet stöttar elever i sin undervisning i SO-ämnena när läsning synliggör begrepp. Frågeställningar...
Människor behöver ha språk för att klara av att kommunicera med andra individer. Det är ett faktum som lyfts fram i det sociokulturella perspektivet. Språk är en viktig del för att klara skolans alla uppgifter, samtal och situationer. Det finns personal redan i förskolans värld som höjer röda flaggor över att barn inte har den språkliga kunskapen f...
I den här kvalitativa studien intervjuas fem svensklärare på gymnasiet om deras upplevelser av att arbeta med svenska som andraspråk utan behörighet i ämnet. Utifrån att Skolinspektionen identifierat stöttning från rektor och samverkan med behöriga kollegor som två framgångsfaktorer för obehöriga lärare i svenska som andraspråk undersöks lärarnas u...
Syftet med denna uppsats är att undersöka sex lärares enskilda beskrivningar och upplevelser av genrepedagogiken. Inledningsvis presenteras kravet som undervisningen och samhället ställer på elevers skrivförmåga. Därefter ges en förklaring till hur genrepedagogiken kan möta dessa krav. För att undersöka detta har studien bedrivits utifrån två fråge...
Syftet med denna studie är att undersöka sju pedagogers uppfattningar om hur barns socioemotionella utveckling påverkas i relation till de estetiska aktiviteterna såsom berättande och drama. Vår studie utgår ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv som argumenterar att kommunikation och språk spelar en central roll för barns socioemotionella utv...
Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur och med vilka syften genrepedagogik, och i synnerhet cirkelmodellen, används av lärare vid undervisning av lågutbildade SFI-elever. För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer till ett antal lärare som datainsamlingsmetod. Från sitt per...
