Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter F-3 lärare upplever att de möter när de tillämpar programmering i matematikundervisningen samt vilka kompetenser de anser sig behöva. Enligt tidigare forskning saknar F-3 lärare kunskaper för att lära ut matematik genom att tillämpa programmering i matematikundervisningen. De...
Från och med 2018 finns programmering inskrivet i den svenska läroplanen. Införandet av programmering har dock visat sig vara problematiskt då det medfört både ett behov av kompetensutveckling och svårigheter med att tolka vad programmering ska användas till. Framförallt är det oklart om programmering ska användas för att utveckla datalogiskt tänka...
Jag valde att som slutprojekt undersöka användandet av interaktivitet under konsertsammanhang eftersom det kombinerade mina intressen för rockmusik och programmering. Jag var intresserad av hur en sådan konsertform skulle mottas av en publik och vad genomförandet skulle ha för påverkan på mig. Syftet var att utforska interaktionen mellan fr...
This paper reports a study of Swedish curriculum documents for compulsory school in order to unfold how novel programming content is communicated to the main policy enactors, that is, the teachers. Specifically, the study focusses on: (1) arguments for why programming is relevant and for what purposes, (2) what programming knowledge that is specifi...
Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med d...
Blockbaserade utvecklingsmiljöer blir allt vanligare för att lära ut grunderna i programmering. Metoden har visat sig ha flera fördelar jämfört med textbaserad programmering, som historiskt sett varit den ledande metoden för undervisning. Då textbaserad programmering dominerar industrin i stort behöver övergången från block- till textbaserad progra...
Allt fler delar av samhållet digitaliseras och i och med detta ökar behovet av digital kompetens, bland annat inom programmering. Programmering som skolämne finns på gymnasienivå och kan antingen ingå inom ramen för ett program eller läsas som valbar kurs. Utgångspunkten för detta arbete är programmeringsundervisningen på gymnasiet, med särskilt fo...
Denna studie handlar om robotarna Blue-bot och Bee-bot. Syftet är att ta reda på hur robotar används av utbildade pedagoger samt vilka färdigheter och kunskaper de beskriver att barnen utvecklar av att använda robotar. Frågeställningarna studien har är: “Hur beskriver de utbildade pedagogerna att de undervisar med Blue-bot eller Bee-bot?” och “Vilk...
Syftet med studien var att utifrån barns perspektiv, synliggöra hur femåringar i förskolan interagerar med varandra och artefakter som till exempel en robot när de programmerar. Vidare syftar studien till att beskriva och diskutera barns erfarenheter och förhållningssätt till programmering i förskolan. Studien vilar på en sociokulturell teori och e...
Programmering är en relativt ny del av den svenska skolans läroplan och forskning visar att lärare känner osäkerhet över såväl lektionsinnehåll som design. Enligt rådande läroplan ska elever i årskurs 1–3 ges möjlighet att utveckla förståelse för entydiga stegvisa instruktioner. Eleverna ska möta hur de stegvisa instruktionerna konstrueras, beskriv...
