Detta arbete handlar om social hållbarhet och hur det appliceras i fysisk planering. Social hållbarhet är en av de främsta aspekterna inom fysisk planering. Problemet uppstår när begreppet ska definieras. Det finns ingen enig tolkning om vad social hållbarhet faktiskt innebär. Forskare argumenterar för dess för- och nackdelar, och vilka dimensioner...
Dagens befolkning ställs inför många utmaningar där vikten av social hållbarhet har blivit framträdande som en av många nycklar för fungerande samhällen. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet tillåter i många avseenden mer mätbarhet. Trots detta är social hållbarhet minst lika viktigt. Vikten av att involvera invånare och demokrati är väsentliga delar...
Boendesegregation är en utmaning som återfinns i hela landet och som orsakar påtagliga problem i form av exkludering, ojämlika levnadsvillkor och förstärkta samhällsklyftor. Inte sällan uppstår fenomenet som en konsekvens av en otillräcklig stadsutformning som grundar sig i en rad olika faktorer som bland annat rör inbördes maktstrukturer och socia...
Havsnivåerna är förväntade att stiga med 60 - 80 centimeter till slutet av århundradet i Europa och på vissa delar i Sverige förväntas medelvattenståndet öka med upp till 100 centimeter till 2100. Detta är en konsekvens av den globala uppvärmningen och de smältande glaciärerna. En del av de globala målen är att vi ska stärka motståndskraften och an...
I samband med den ökade urbaniseringen som sker i dagens samhälle fnns det en trend där kommuner allt oftare förtätar städer. Dessa förtätningar skapar möjligheter för städer att kunna växa utan att behöva breda ut sig, vilket är värdefullt. Samtidigt är det lätt att bygga mycket snabbt och glömma bort vikten av de ytorsom försvinner. De ytor som r...
Under 1800-talet skedde en stor folkomflyttning och urbaniseringen tog fart i Sverige. Sedan dess har befolkningen fortsatt växa i storstäderna och krympa på landsbygden. Allt eftersom ekonomiskt drivna verksamheter har blivit mindre beroende av nationsgränser, har regionaliseringen ökat och blivit alltmer aktuell. I Sverige har regional fysisk pla...
I samband med att barnkonventionen antagits som svensk lag har frågan om ett barnperspektiv på den fysiska planeringen i Sverige blivit aktuell. Svenska tätorter växer, men den förtätning som tillväxten innebär genomförs ofta på bekostnad av de utomhusmiljöer som barn använder i sitt lekande. Lek är nödvändigt för barnets utveckling, och för att sä...
Externa handelsområden dök först upp i Sverige på 1960-talet. Sedan dess har de endast blivit fler till antalen. De uppkom mot bakgrund av bilismens utbredning i samhället och ekonomiska drivkrafter. En annan viktig faktor är stadsbyggnadsideal som under 1900-talet förespråkade funktionsseparering. Många problem kommer till följd av externhandelns ...
I dagens stadsplanering lyfts den täta staden upp som en idealbild. Den täta staden beskrivs som ett sätt för att möta pågående klimatförändringar och minska våra utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är vikten av urban grönska för ekosystemtjänster och människors hälsa och välbefinnande välkänt. Det är också ett viktigt instrument i att klara av klim...
Sverige står inför många osäkerheter som sätter krav på en reform av den fysiska planeringen. Flexibel detaljplanering är därför ett planeringssätt som har fått större uppmärksamhet för att bemöta dessa osäkerheter. I denna studie har begreppet flexibel detaljplanering undersökts. Detta genom att studera varför och hur flexibel detaljplanering anvä...
