Varierade bedömningspraktiker i samhällskunskap : Validitet och agens i lärares beslut om bedömningars syften, innehåll och metoder / Varied assessment practices in Civics : Validity and agency in teachers' decisions about assessment purposes, content and methods
- Authors
- Publication Date
- Jan 01, 2024
- Identifiers
- DOI: 10.3384/9789180754477
- OAI: oai:DiVA.org:liu-200805
- Source
- DiVA - Academic Archive On-line
- Keywords
- Language
- Swedish
- License
- Green
- External links
Abstract
I denna avhandling undersöks samhällskunskapslärares bedömnings-praktiker vad gäller syften, innehåll, förmågor och metoder, samt faktorer som kan påverka lärares bedömningspraktiker. Detta undersöktes genom tematiska analyser av intervjuer med totalt nitton gymnasielärare och deras bedömningsuppgifter. Studierna visade en variation, både mellan lärarna och att enskilda samhällskunskapslärare varierade sina bedömningar. Lärarna i studierna hade varierade syften, men en råd-ande performativ diskurs, med betoning på betygskriterierna, innebar en summativ praktik med fokus på att ha underlag för betyg. Däremot uttryckte lärarna en hög grad av agens gällande innehåll och förmågor som testades och med vilka metoder. Samtidigt påverkade en ämnestradition vilket innehåll som testades. Historiskt har lärare främst testat faktakunskaper i skriftliga prov, men lärarna i studierna varierade metoderna och betonade resonerande förmågor, vilket är i linje med ämnets öppna karaktär. Fokuseringen på betygskriterierna är positiv för validiteten gällande betygsättning. Däremot kan validiteten i relation till formativa syften problematiseras. Betoningen på summativ bedömning innebär dock en risk för en instrumentell syn på skolan med fokus på betyg snarare än lärande. Variationen mellan lärare riskerar också att leda till problem med likvärdig bedömning där elever lär sig olika saker och utvecklar olika förmågor. Samtidigt hjälper variation fler elever att lyckas då olika metoder passar olika elever. Lärarna har socialiserats in i en bedömningspraktik, vilken främst har formats av deras erfarenheter, snarare än lärarutbildningen. Utbildning i bedömning skulle dock kunna öka lärares bedömarkompetens. Bedömning är svårt och komplext, där lärare behöver balansera olika syften, välja ändamålsenliga metoder i relation till syften och vilket inne-håll och vilka förmågor som ska testas, samt hantera bedömningars olika konsekvenser. Det är ett viktigt arbete, i vilket samhällskunskapslärarna har möjlighet till stor agens och professionalitet. / This thesis explores Civics teachers’ assessment practices regarding aims, content, skills and methods, and factors that may affect teachers’ assessment practices. This was examined through thematic analyses of interviews with a total of 19 upper secondary school teachers and of their assignments. The studies showed a variation, both between the teachers, and that individual Civics teachers varied their assessments. The teachers in the study had varied purposes, but a performative discourse, emphasising the grading criteria, resulted in a summative practice focusing on evidence for grading. On the other hand, the teachers expressed a high degree of agency regarding content, skills and methods. However, a subject tradition affected what content is tested. Historically, teachers have mainly tested factual knowledge in written tests, but the teachers in these studies varied their methods and emphasized reasoning skills, which is in line with the open character of the subject. The focus on grading criteria is positive for the validity of grading, but validity in relation to formative purposes can be problematized. However, the emphasis on summative assessment entails a risk of an instrumental view of school, focusing on grades rather than learning. Variation between teachers also risks problems arising regarding equal assessment, where students can learn different things and develop different skills. On the other hand, variation may help more students to succeed, as different methods suit different students. The teachers were socialised into assessment practices, which have been shaped primarily by their experiences, rather than teacher education. However, education in assessment could increase teachers’ assessment competence. Assessment is difficult and complex, and teachers need to balance different purposes, choose appropriate methods in relation to those purposes and what content and skills are to be tested, as well as deal with the various consequences of assessments. It is important work, in which Civics teachers may achieve a high degree of agency and professionalism.
