Vad innebär social hållbarhet inom fysisk planering? : En flerfallstudie på Göteborg, Malmö och Uppsalas förhållningssätt till social hållbarhet
- Authors
- Publication Date
- Jan 01, 2024
- Source
- DiVA - Academic Archive On-line
- Keywords
- Language
- Swedish
- License
- Green
- External links
Abstract
Detta arbete handlar om social hållbarhet och hur det appliceras i fysisk planering. Social hållbarhet är en av de främsta aspekterna inom fysisk planering. Problemet uppstår när begreppet ska definieras. Det finns ingen enig tolkning om vad social hållbarhet faktiskt innebär. Forskare argumenterar för dess för- och nackdelar, och vilka dimensioner det omfattar. Vilket innebär att flera olika fysiska miljöer beskrivs som ”hållbara”. Brundtlands reportage från år 1987 definierade hållbarhet som ett sätt att planera på som förbättrar dagens problem och motverkar framtida. Den här tolkningen av social hållbarhet har gett upphov till en rad olika dimensioner, vilket kan tolkas utifrån fyra sociala värden: rättvisa, social sammanhållning, välbefinnande & livskvalité och livsmiljön. Men även dessa fyra sociala värden har en rad olika tolkningar. Rättvisa omfattar flera dimensioner som till exempel, rättvis fördelning av resurser, eller rättvisa förutsättningar. Social sammanhållning omfattar den upplevda gemenskapen och tilliten människor känner till varandra, och hur mycket människor interagerar med varandra. Välbefinnande & livskvalité är en subjektiv känsla människor känner i relation till psykisk och fysisk hälsa. Livsmiljön är den fysiska miljön som människor bor och vistas i. Dessa fyra begrepp används som centrala begrepp i det teoretiska ramverket, och används för att undersöka hur Göteborg, Malmö och Uppsala förhåller sig till dessa begrepp. Resultatet visar att fysisk planering skapar förutsättningar för rättvisa, social sammanhållning, välbefinnande & livskvalité och livsmiljön, men det är ingenting fysisk planering kan garantera. Kommunerna har liknande uppfattningar om vad social hållbarhet är och förhålles sig till Agenda 2030 mål för hållbar utveckling. Kommunerna eftersträvar liknande mål, såsom delaktighet, tillgänglighet, demokrati, jämlikhet och hälsa. Men skiljer sig i strategier och hur kommunerna förhåller sig till social hållbarhet. Skillnaderna i hur kommunerna förhåller sig till social hållbarhet påverkas av några huvudaspekter, nämligen geografiskt läge, stadskaraktär, invånares förutsättningar, kultur, befolkning och resurser.