Uppdragstaktik i luftvärnet, går det?

Varje organisation gör sin egen tolkning av uppdragstaktik utifrån dess kontextuella förutsättningar. Uppdragstaktik, som är föreskriven ledningsfilosofi i Försvarsmakten beskrivs i Militärstrategisk doktrin 2016. Armén och flygvapnet har sedan gjort egna tolkningar vilka återfinns i deras respektive taktikreglementen. Mitt emellan dessa två återfinns luftvärnet, en förbandstyp som verkar från marken mot mål i luften. Genom att tillhöra armén, men strida i luftförsvaret försätts luftvärnet i en situation där de behöver hantera två chefer med olika syn på ledning. Därutöver tolkas uppdragstaktik även i luftvärnet utifrån förbandets egen kontext och dess unika förutsättningar. Hur dessa faktorer påverkar luftvärnets syn på ledning är relativt outforskat. Studien utforskar utmaningarna med uppdragstaktik i luftvärnet genom att intervjua svenska luftvärnsofficerare. Undersökningen genomförs som en teorikonsumerande enfallsstudie där fallet utgörs av de svenska luftvärnsbataljonerna. Empirin tematiseras för överblickbarhet och analyseras därefter med hjälp av forskning om ledning och uppdragstaktik, samt av en organisationsteori utvecklad av Charles Perrow. Studiens slutsats är att luftvärnet är en organisation med oförenliga ledningsideal. Detta innebär att organisationen på grund av dess täta kopplingar och komplexa interaktioner, varken bör ledas centraliserat eller decentraliserat.