Sveriges juridiska system för hantering av översvämningar : En jämförelseanalys mellan Sverige och Nederländerna / Sweden’s legal system for flood management : A comparative analysis between Sweden and the Netherlands

Havsnivåerna är förväntade att stiga med 60 - 80 centimeter till slutet av århundradet i Europa och på vissa delar i Sverige förväntas medelvattenståndet öka med upp till 100 centimeter till 2100. Detta är en konsekvens av den globala uppvärmningen och de smältande glaciärerna. En del av de globala målen är att vi ska stärka motståndskraften och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer och en viktig del av detta är hur det ökande översvämningshotet hanteras. Trots detta verkar mängden skador i och med översvämningar öka på senare tid och år 2021 uppnåddes ett rekordhögt skadebelopp på 1,6 Miljarder SEK Många kommuner har påbörjat arbeten med skyddsåtgärder mot översvämningar men de undersökningar som har gjorts inom området verkar främst undersöka de tekniska aspekterna kring översvämningar och inte de juridiska. Detta är något som gjorts i andra länder och det har även gjorts jämförelsestudier mot Nederländernas system. Nederländerna har hanterat översvämningshotet länge och det är en stor fråga i landet då över hälften av befolkningen lever på mark som möjligtvis kan översvämmas. Syftet med denna studie var att undersöka de juridiska system som i Sverige påverkar uppförandet av översvämningsskydd och sedan jämföra dessa med tillvägagångssättet i Nederländerna.  I denna studie har ansvarsfördelning, processen för markåtkomst, rättsfall samt planer och program undersökts i båda länderna. Genom att göra en litteraturstudie har innehållet kunnat jämföras mellan länderna där Sverige blir utgångspunkten i den teoretiska bakgrunden och Nederländerna, tillsammans med rättsfallen, utgör resultatet. Grunden till undersökningen i Sverige har mestadels bestått av lagar och myndighetsrapporter från exempelvis Länsstyrelsen och MSB. För att undersöka Nederländernas lagar och bestämmelser har vetenskapliga rapporter använts för insamling av relevant information. Resultatet visar att ansvarsfördelningen i Nederländerna ligger främst på deras vattennämnder, men stat, kommun och länsstyrelser har också ett stort ansvar. Planprocessen liknar den svenska där detaljplan, översiktsplan och miljökrav är centralt innehåll. Expropriationen fungerar på liknande sätt och från bedömning av rättsfall och bestämmelser anses översvämningsåtgärder vara av ett högt allmänt intresse. Det framgår även att människans hälsa ligger till grund i båda ländernas planer och program Utifrån resultatet kan det konstateras att Sverige har i nuläget ett fungerande system vad gäller hantering av översvämningar. Baserat på analysen med Nederländerna överensstämmer lagar och bestämmelser i sin helhet mellan länderna. Vad gäller ansvarsfördelning går visdom att ta från Nederländerna som har en tydligare struktur vid ansvar av kostnad, underhåll och skador än i Sverige. / Sea levels are expected to rise by 60 - 80 centimeters by the end of the century in Europe, and in some parts of Sweden, the average water level is expected to increase by up to 100 centimeters by 2100. This is mainly a consequence of global warming and the melting glaciers. One of the global goals created by FN is to strengthen the resilience and the adaptability to climate-related disasters, and an important part of this is how the increasing threat of flooding is managed. Despite this, the amount of damage due to flooding has recently increased, and in 2021, a record amount of 1.6 billion SEK was paid out in damages. Many municipalities have begun work on flood protection measures, but the studies conducted in this area seem to primarily examine the technical aspects of flooding and not the legal ones. This has been done in other countries, and comparative studies with the Netherlands' system have also been made. The Netherlands has long dealt with the flood threat, and it is a major issue in the country as over half of the population lives on land that could potentially flood. The purpose of this study has been to examine the Swedish legal system, in regards to flood protection establishment. Based on this a comparison with the approach in the Netherlands is conducted. In this study, distribution of responsibility, land acquisition, legal cases and plans as well as programs have been examined in both countries. By conducting a literature study, the content has been compared between the countries, with Sweden being the starting point in the theoretical background, and the Netherlands, along with legal cases, constituting the results. The basis for the investigation in Sweden has mostly consisted of laws and government reports from, for example, the County Administrative Board and MSB. To investigate the laws and regulations of the Netherlands we’ve used scientific reports to collect relevant information. The results showed that the distribution of responsibilities in the Netherlands primarily lies with their water boards though the state, municipalities, and county councils also have a significant responsibility. The planning process is similar to the Swedish one, where the detailed plan, comprehensive plan, and environmental requirements are central content. Expropriation works similarly, and from the assessment of legal cases and regulations, flood measures are considered to be of high public interest. Lastly, human health seems to be of big importance for both countries' plans and programs. Based on the results the conclusion is that Sweden currently has a functioning system for handling floods. Based on the analysis with the Netherlands, laws and regulations as a whole are consistent between the countries. In terms of the distribution of responsibilities, there is wisdom to be taken from the Netherlands, which has a clearer structure in terms of responsibility for costs, maintenance, and damages than in Sweden.