Närvaroteamets och Specialpedagogers arbete : Relaterat till problematisk skolfrånvaro
- Authors
- Publication Date
- Jan 01, 2024
- Source
- DiVA - Academic Archive On-line
- Keywords
- Language
- Swedish
- License
- Green
- External links
Abstract
Abstrakt Problematisk skolfrånvaro är och har blivit ett snabbt växande problem i skolor. Det påverkar givetvis elever som riskerar att gå ut skolan med ofullständiga betyg och därmed en ofullständig utbildning. Det leder inte sällan till ett försvårande av att därefter delta i yrkes- och samhällslivet. Alla barn i Sverige har skolplikt och rätten till en utbildning enligt Skollagen och FN:s konvention om barns rättigheter. De som arbetar nära barn och unga har i uppdrag att försöka förstå och försöka komma till rätta med fenomenet. Enligt allmänna råden från Skolverket (2024a) ska huvudman, rektorer och lärare arbeta med att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Rektor är ansvarig för att delegera uppdraget vidare till pedagoger och elevhälsans personal. Syftet med studien var att undersöka skolans arbete relaterat till problematisk skolfrånvaro, genom att se vad specialpedagoger och pedagoger som arbetar i ett närvaroteam beskriver som framgångsrika insatser och vilka utmaningar de upplever. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ metod med målet att främst få förståelse för, och ta reda på hur, närvaroteamets pedagoger respektive specialpedagoger ser på och tänker om problematisk skolfrånvaro. Studien har en explorativ design och ämnar synliggöra, utforska och ta reda på mer i det aktuella ämnet. Undersökningen har riktats till specialpedagoger samt till pedagoger som arbetar i ett närvaroteam. Framför allt har det ställts frågor om deras arbete och deras syn på problematisk skolfrånvaro, avseende bland annat vilka hinder och framgångsfaktorer de upplever i sin profession. Materialet för undersökningen är från intervjuer med specialpedagoger och pedagoger som arbetar i ett närvaroteam, från olika skolor i tre mellanstora kommuner. Resultatet visar att tidiga insatser, en tydlig arbetsgång och arbetsfördelning, rutiner kring frånvaro samt rektors ledarskap var de viktigaste framgångsfaktorerna. Vidare visar resultatet på att det skede som upplevdes som mest utmanande var då vårdnadshavare vägrade samverka och då elever blir helt hemma. Analysen av resultatet pekar på att närvaroteam i sig är en framgångsfaktor gällande problematisk skolfrånvaro. Närvaroteamet skapar goda förutsättningar till att göra snabba insatser och samordnar snabba möten mellan de olika aktörerna. De kan samtidigt verka stödjande mot både elever, vårdnadshavare och pedagoger. De beskriver sitt arbete som offensivt och som en ”spindel i nätet”. / Abstract School absenteeism is and has become a rapidly growing problem in schools. This naturally affects students who as a result run the risk of finishing school with unfinished grades and thus an incomplete education. This more often than not leads to a greater difficulty in future participation in professional life and in society. Compulsory schooling applies to all children in Sweden and they have the right to an education according to school law and the UN convention on the rights of the child. Those who work in proximity to children and youths are tasked with understanding and attempting to remedy the phenomenon of absenteeism. According to the general recommendations set by the Swedish National Agency for Education (2024a) the school organizer, principal and teachers are to promote attendance and to observe, investigate and remedy absenteeism in school. The principal is responsible for delegating this assignment to pedagogues and the staff of the Student Health Team. The purpose of this study was to investigate the school measures connected to problematic absenteeism, by looking to what special education coordinators and pedagogues who work in a team concerned with attendance describe as successful efforts and what challenges they experience in connection to school absenteesim. This study is based on a qualitative methodology with the foremost aim of acquiring understanding for, and figuring out how, pedagogues and special education coordinators view and consider school absenteeism. The study has an explorative design and aims to visualize, explore and delve deeper in the particular subject. The study has been directed to special education coordinators and to pedagogues who work in a team concerned with attendance. First and foremost, the study has asked questions about their work and their view on school absenteeism in relation to, among other things, what obstacles and factors for success they experience in their profession. The data for the study has been compiled from interviews with special education coordinators and pedagogues who work in a team concerned with attendance, from different school in three separate medium-sized municipalities. The results show that early efforts, a clear procedure of work and division of labour, routines for handling absence and the principals’ leadership were the most important factors for success. Furthermore, the results show that the instance which is viewed as the most challenging was when a child’s guardians refused to cooperate and when students remain at home. The analysis of the results indicates that a team concerned with attendance in and of itself is a factor for success in relation to school absenteeism. The team concerned with attendance creates beneficial conditions to taking quick measures and coordinating quick meetings between the different relevant parties. They can at the same time work in a supporting role for both students, guardians and pedagogues. They describe their work as proactive and as being at the heart of things.