Affordable Access

Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-17

Authors
  • Glynn, Anders
  • Nyström, Jennifer
  • Benskin, Jonathan
  • Plassmann, Merle
  • Sandblom, Oskar
  • Lignell, Sanna
  • Gyllenhammar, Irina
  • Lindroos, Anna Karin
  • Ahrens, Lutz
Publication Date
Jan 01, 2020
Source
DiVA - Academic Archive On-line
Keywords
Language
Swedish
License
Green
External links

Abstract

Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (<10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (<10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS.

Report this publication

Statistics

Seen <100 times