En droppe i havet : En kvalitativ undersökning om individers attityder och reflexivitet kring klimatförändringar

Denna uppsats undersöker människors förhållningssätt till klimatförändringar. Syftet är att un­dersöka individers attityder och reflexivitet kring klimatförändringar för att nå en djupare för­ståelse för komplexiteten och mångfalden av människors respons till klimatförändringar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med personer av olika kön, åldrar och utbildningsbakgrund. Genom att använda tematisk analys har centrala teman identifierats och analyserats i intervjumaterialet. Analysen visar att majoriteten av inter­vjupersonerna kän­ner en maktlöshet inför klimatförändringar och använder sig av ett förskjutet tänkande för att hantera hotbilden. Klimatmedvetna val har ofta flera bottnar och kan exempel­vis härledas till ett följande av sociala normer. Samtidigt framträder en grupp som ser möjlig­heter och ut­trycker hopp om framtiden, vilket indikerar att sociala faktorer och utbildningsnivå har bety­delse i hur klimatförändringar uppfattas och hanteras. Slutsatsen är att individens upp­levelse av klimatförändringar influeras av den sociala kontexten och att ett individualiserat sam­hälle kan ömsom förstärka känslor av maktlöshet, ömsom förstärka individens agens. Uppsat­sen bi­drar till en djupare förståelse av de känslor och attityder som klimatförändringar väcker samt hur dessa kan tolkas inom ramen för teorier om individualisering och moderniseringsris­ker. / This thesis investigates people's attitudes towards climate change. The aim is to examine indi­viduals' attitudes and reflexivity concerning climate change to gain a deeper understanding of the complexity and diversity of human responses to climate change. The study is qualitative and is based on eight semi-structured interviews with individuals of different genders, ages, and educational backgrounds. Using thematic analysis, key themes have been identified and ana­lyzed within the interview material. The analysis shows that the majority of interviewees feel powerless in the face of climate change and employ displaced thinking to manage the threat. Climate-conscious choices often have multiple layers and can, for example, be attri­buted to following social norms. Simultaneously, a group emerges that sees opportunities and expresses hope for the future, indicating that social factors and education levels play a role in how climate change is perceived and managed. The conclusion is that an individual's experi­ence of climate change is influenced by the social context and that an individualized society can both reinforce feelings of powerlessness and enhance individual agency. The thesis contri­butes to a deeper understanding of the emotions and attitudes that climate change evokes and how these can be interpreted within the framework of theories on individualization and modernization risks.