En diskursanalytisk studie om integration och språktest för medborgarskap / A discourse analytic studyof integration and language testing for citizenship
- Authors
- Publication Date
- Jan 01, 2022
- Source
- DiVA - Academic Archive On-line
- Keywords
- Language
- Swedish
- License
- Green
- External links
Abstract
Ett avklarat språktest för dem som vill bli medborgare i ett land är i dagens Europa mer regel än undantag. Frågan om språktest är tätt kopplad till debatten om integration. Sverige tillhör de få länder som idag inte kräver något språktest men debatten om det så kallade språkkravet har inte helt ebbat ut sedan 2002 när dåvarande Folkpartiet liberalerna införde frågan i valrörelsen. Den här uppsatsens syfte är att identifiera vilka diskurser som har styrt den politiska debatten om integration och språkkunskaper i Sverige de senaste åren, mer precist under perioden 2015–2021, och att därmed öka kunskapen om vilka av dessa som präglar samtidens nationella diskurs om ämnet i fråga. Det teoretiska ramverket består av språkideologi och kritisk diskursanalys. Undersökningsmaterialet, som analyseras med hjälp av Faircloughs ingång till kritisk diskursanalys, utgörs av riksdagspartiernas valmanifest 2018, ytterligare strategiska dokument av Social-demokraterna samt ett urval av debattartiklar om integration och språktest publicerade i de fyra största dagstidningarna i Sverige. Undersökningsresultaten visar att en nyliberal diskurs genomsyrar de flesta partiernas retorik i samband med integration och språktest. Invandrare förväntas tillägna sig svenskkunskaper som anses vara en förutsättning för att komma i arbete. Speciellt de borgerliga partierna, men till viss grad även Socialdemokraterna, betraktar språkkunskaperna som nyckel till samhället som möjliggör klassresor och leder vägen ut ur utanförskapet. Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ställer i det undersökta materialet det explicita kravet på ett avklarat språktest för att kunna bli medborgare medan andra partier endast betona vikten av språkkunskaper i svenska för att kunna ta del av samhällslivet och komma i arbete. Diskursen om svenska som det sammanhållande språket visar sig vara dominant under analysperioden vilket tyder på en utpräglad enspråkighetsideologi. Detta bekräftas av att ideologin om flerspråkighet inte är lika stark som för några decennier sedan. Den rådande diskursordningen tyder på att införandet av språktest bara är en tidsfråga i Sverige om inte ideologin om flerspråkighet vinner i styrka.