Affordable Access

Den "Potentiella" evapotranspirationen i Sverige / The "potential" evapotranspiration in Sweden

Authors
  • Eriksson, Bertil
Publication Date
Jan 01, 1981
Source
DiVA - Academic Archive On-line
Keywords
Language
Swedish
License
Green
External links

Abstract

Inledningsvis citeras kritiska anmärkningar mot begreppet "potentiell" evapotranspiration. Det har visats upprepade gånger att avdunstningshastigheten från ett vegetationsbestånd ej enbart är en funktion av meteorologiska variabler utan även beror av växtfysiologiska parametrar och jordartsförhållanden. Trots detta har fältförsök visat att man med hjälp av meteorologiska variabler, nettostrålning, vindhastighet och ångtryckets mättnadsdeficit kan beräkna total avdunstning från gräs eller grödor med viss grad av tillförlitlighet. Detta tyder på att beräkningar av den s.k potentiella evapotranspirationen, med hjälp av enbart väderparametrar medelst någon av de många ekvationer som finns framtagna, ändock säger något om optimal total avdunstning från vissa växtslag. Sådana beräkningar, kombinerade med kunskap om nederbördens fördelning, ger upplysningar om inom vilka klimatområden potentiellt nederbördsdeficit kan förekomma, och där således konstbevattning av grödor kan vara aktuell. För 152 svenska stationer har (för perioden 1961-78) dagliga värden av potentiell evapotranspiration beräknats enligt två olika formler, dels enligt H.L. Penman, dels enligt W Johansson. De meteorologiska parametrar som använts såsom ingångsdata är dygnsmedeltemperatur, dygnsmedelvärdet av vindhastighet, molnmängd och ångtryck från observationer kl 07, 13 och 19. Dessutom har snötäcksuppgifter utnyttjats. Dygnets medelmolnmängd har använts för att beräkna globalstrålningen med hjälp av ett regressionssamband. En kontroll av på så sätt uppskattade värden på den kortvågiga strålningar har skett genom att korrelera dem med upprätta värden  Korrelationen för dagliga värden blev ca 0.8. Från de beräknade dagliga värdena av potentiell evapotranspiration enligt Penmans resp Johanssons formel beräknades månads- och årssummor samt medelvärden och standardavvikelser för den studerade tidsperioden. En jämförelse mellan månadsvärden enligt Penman och enligt Johansson visar, att under vegetationsperioden ger de båda metoderna tämligen överensstämmande belopp. Under vinterhalvåret ger Johanssons formel genomgående högre värden än Penman. Ingendera av formlerna är emellertid framtagen att gälla vinterförhållanden. Penmans formel är känslig för vilka albedovärden som användes. Två olika uppsättningar har använts, dels 0.25 (0.75 vid snötäcke), dels 0.12 (0.50 vid snötäcke). Med de lägre reflexionskoefficienterna erhölls 20% högre total avdunstning än då de högre användes. De resultat som redovisas i tabell- och kartform, avser de vilka erhållits med de lägre reflexionskoefficienterna. Årsmedelvärdena av potentiell evapotranspiration i Sverige visar värden mellan 500 och 600 mm i södra Sverige, 300-500 mm i norra. Under vintermånaderna ger Penrnans formel värden nära 0 mm. Under juni, då de högsta värdena förekommer, ligger dessa i större delen av landet inom intervallet 110-130 mm med liten skillnad mellan landets norra och södra delar. Skillnaden mellan potentiell total avdunstning och nederbörd har studerats för året, växtperioden och enskilda månader under sommarhalvåret. Årsvärdena tyder på ett potentiellt nederbördsunderskott i östra delarna av södra Sverige. Under maj och juni är de potentiella nederbördsunderskotten störst i medeltal för en månad. Räknat över hela växtsäsongen är det östra Svealand och de östligaste delarna av Götaland som är mest besvärade av att växtligheten kan lida av otillräckligt med vatten för full utveckling, och därför är i behov av tillskott genom konstbevattning. Slutligen varnas för att använda siffer- och kartmaterial för sådana fall som formlerna ej är avsedda för. Det gäller avdunstningen under vintern och avdunstningen från skog. För det senare fallet bör användas tillgängliga teoretiska modeller, vilka tar hänsyn till de växtfysiologiska faktorerna. Men för en grov, översiktlig kartläggning av möjlig total evaporation är det svårt att använda dessa formler, där vissa parametrar är bestämda av växtfysiologiska egenskaper somt.ex porradie. Ytresistansen är starkt beroende av om skogstäcket är torrt eller vått. / Some critical remarks regarding the concept of "potential" evapotranspiration are quoted. In spite of this daily values of "potential" evapotranspiration have been calculated for a lot of Swedish weather stations. Two different formulas have been used, the one by Penman and another one given by W Johansson. he global radiation is estimated with the aid of observations of cloud amounts. Different values of the albedo is tested. During winter time, when the ground is covered by snow, a high value of the reflexion coefficient is used. The results presented are monthly and annual means för the period 1961-78. The formulas used are valid neither for evaporation from forests nor from snow cover. But the results found seem to be rather reasonable. During winter the mean values are very close to Zero, when the interception losses from forests are high the formula by Penman gives too low values. The mean annual values found for Sweden amount to 500-600 mm in the southern parts, 300-500 in the northern parts. The 2potential" evapotranspiration values calculated have been compared with precipitation sums for the year, the growing season and for the summer months. The "potential" precipitation deficits have their highest values in the eastern parts of the south of Sweden.

Report this publication

Statistics

Seen <100 times