Affordable Access

Closure of Lilla Bredsjön Tailings Dam : an Evaluation of the Long-Term Dam Safety Measures

Authors
  • Bramsäter, Jenny
Publication Date
Jan 01, 2017
Source
DiVA - Academic Archive On-line
Keywords
Language
English
License
Unknown
External links

Abstract

Gruvindustrin bidrar med enorma mängder avfall över hela världen, vilket ställer höga krav på gruvdammar. I Sverige finns det strikta förordningar gällande hanteringen och efterbehandlingen av gruvdammar, men en del dammar som byggdes innan dessa förordningar existerade utgör fortfarande ett hot mot miljön. Lilla Bredsjön i Dalarna är ett exempel på en gammal gruvdamm som inte blivit efterbehandlad tillräckligt. Boliden, som äger dammen, har möten med Länsstyelssen Dalarna angående ansvarsförhållanden gällande gamla förorenade områden i Garpenberg där även Lilla Bredsjön ingår. Denna studie syftar till att undersöka möjliga efterbehandlingsmetoder av dammarna vid Lilla Bredsjön för att uppnå långtidsstabilitet i samband med nedläggning av anläggningen. Lilla Bredsjön är 350 000 m2 stor och består av tre uppdämningar; damm 1 i öst, damm 2 i söder och damm 3 i norr. Damm 1 är sju meter som högst medan damm 2 och 3 båda är tre meter höga. Samtliga dammar är klassificerade till konsekvensklass 3, vilket betyder att konsekvenserna i händelse av ett dammbrott är försumbara. Dammarna är byggda med uppåtmetoden och har tätkärnor av morän. Magasinet är delvis täckt med slam utblandat med biobränsleaska, men ingen riktig efterbehandling har utförts. En geoteknisk undersökning genomfördes för att erhålla mer information om geometrin, konstruktionen och grundläggningen av varje damm. Det observerades att damm 1 består av en tätkärna av morän samt stödfyllning som båda konstruerades med julgransprincipen. Damm 2 består av ett grov- och finfilter i uppströmsdelen av dammen medan resten av dammen består av en tätkärna av morän. Damm 3 består av anrikningssand och en tätkärna av morän, och var liksom damm 1 konstruerad med julgransprincipen. Nedströmsslänterna på alla dammar är väldigt branta med en vinkel på ungefär 34o. Genomströmnings- och stabilitetsberäkningar genomfördes därför i programmet GeoStudio. I GeoStudio användes två olika verktyg; SEEP/W för att beräkna genomströmning och SLOPE/W för att beräkna släntstabilitet. Fyra olika hydrauliska belastningsfall analyserades i beräkningarna: normalfallet, överdämning, dimensionerat läckage och normalfallet med lägre permeabilitet på anrikningssanden. Resultatet visar på att samtliga dammar är instabila i deras nuvarande skick, beräknat på normalfallet med både ursprunglig och lägre permeabilitet på anrikningssanden, samt vid överdämning. Den erforderliga säkerhetsfaktorn är däremot uppfylld vid dimensionerat läckage. Stabiliteten är starkt beroende av portrycket inuti dammarna, vilket i sin tur är beroende av vilken efterbehandlingsmetod som väljs för magasinet. Baserat på resultatet från stabilitetsberäkningarna kan det konstateras att om torrtäckning väljs som efterbehandlingsmetod så räcker det förmodligen med att förstärka nuvarande dammar för att uppnå långtidsstabilitet. Om, å andra sidan, en förhöjd grundvattennivå väljs behövs med största sannolikhet en mer omfattande lösning, till exempel helt nya dammar direkt nedströms de nuvarande. Innan ett beslut gällande efterbehandlingsmetod av magasinet har tagits är det alltså väldigt svårt att dra en slutsats gällande den mest lämpliga efterbehandlingsmetoden av dammarna.

Report this publication

Statistics

Seen <100 times