Affordable Access

Optimal avtalslängd - Är utvecklingstrenden med längre avtal ogynnsam för svenska företag vid inhemska affärer?

Authors
Publisher
Lunds universitet/Nationalekonomiska institutionen
Publication Date
Keywords
  • Avtalslängd
  • Avtal
  • Optimal
  • Långa
  • Korta
  • Economics
  • Econometrics
  • Economic Theory
  • Economic Systems
  • Economic Policy
  • Nationalekonomi
  • Ekonometri
  • Ekonomisk Teori
  • Ekonomiska System
  • Ekonomisk Politik
  • Business And Economics

Abstract

Bland svenska advokater förs idag en diskussion om effekten av en befintlig trend som innebär att avtalen har blivit längre de senaste åren. Vissa advokater anser att avtalen idag har blivit onödigt långa, vilket är ogynnsamt för svenska företag, medan andra anser att det är bättre med dagens längre avtal och att svenska företag därmed endast gynnas av trenden. Den här uppsatsen syftar till att utreda vilken av dessa två ståndpunkter som ligger närmast sanningen. För att kunna avgöra vilken ståndpunkt som har rätt krävs att man kan fastställa om trenden innebär ett steg mot optimal avtalslängd eller ett steg ifrån. Enligt ekonomisk teori har nämligen varje avtal som upprättas en optimal avtalslängd eftersom det kostar pengar att upprätta avtal, dvs. det finns transak-tionskostnader inblandade i avtalsprocesser och avtalen kan av detta skäl inte bli oändligt långa. Den optimala längden på ett avtal varierar från fall till fall och är beroende av samspelet mellan olika faktorer som t ex det värde som avtalet omfattar, affärens risker, komplexiteten i det som avtalet avser att reglera, parternas relation, dispositiv rätt, advokaternas timarvoden med mera. Avsteg från den optimala avtalslängden, vare sig detta sker genom ett kortare eller ett längre avtal, är således välfärdsminskande eftersom nyttan av avtalet ej längre är optimal. Det mesta talar för att trenden med längre avtal är av nödvändighet påkallad. Dels har regleringsbehovet ökat, dels har vår förmåga att producera sofistikerade avtal förbättrats. Även den dispositiva rättens tillkortakommanden bidrar till utvecklingen. Internationalisering har vidare belyst behov vi i Sverige tidigare ej upplevt, men som i själva verket alltid funnits. Ett exempel på detta är nyttan av due diligence som är en relativt ny företeelse i Sverige. Den svenska advokaten har helt enkelt sett möjligheter till förbättring och anpassat sig därefter. Att advokater gärna drygar ut sina inkomster samt att klienter numera förväntar sig långa avtal förtar inte det faktum att den faktiska avtalslängden verkar röra sig i riktning mot optimal avtalslängd, ej ifrån. Utvecklingstrenden med längre avtal förefaller således ej vara ogynnsam för svenska företag vid inhemska affärer. Det är dock viktigt att man som klient inte godtar alla långa avtal, utan gör en bedömning i varje enskilt fall. Vid denna bedömning bör affärens storlek och risker, vilket ofta sammanhänger med avtalstypen, ha avgörande betydelse. Även de avtalande parternas relation bör tillmätas viss betydelse. Man bör vidare som klient beakta dessa, affärstransaktionens faktorer, vid val av advokatbyrå. En stor advokatbyrå, med erfarenhet från främst stora affärer, kan eventuellt vara ett olämpligt val vid en liten affär.

There are no comments yet on this publication. Be the first to share your thoughts.