Affordable Access

Vetenskapligt ethos i efterkrigstidens Sverige

Authors
Publisher
Hans Larsson Samfundet
Publication Date
Keywords
  • Philosophy And Religion

Abstract

Efterkrigstidens analytiska vetenskapsteori: Epistemologi, politik och etik från Karl Popper till Thomas Kuhn Victoria Höög I en omdiskuterad artikel från 2004 hävdar Jerry Fodor att numera läser ingen filosofi utanför fackkretsarna, särskilt inte anglosaxisk filosofi. Däremot är den kontinentala filosofin i en bättre situation. Foucault, Habermas, Husserl, Kierkegaard och Sartre finns på bokhandelns hyllor, men inte Fodors egna böcker. Efter att ha läst en bok om Saul Kripkes filosofi säger sig Fodor förstå sakernas tillstånd. Efterkrigsfilosofin har i alltför hög grad utmärkts av formalistisk begreppsanalys, som paketerat om verkligheten i abstrakta teoretiska propositioner, vilket representerat en idealiserad bild av naturvetenskapernas praxis. Att efterkrigstidens analytiska filosofi kännetecknats av en högt driven teknisk formalism – ofta uttryckt i logikens språk 1 , och samtidigt hävdat empirins primat, vilket gynnat den s.k. kontinentala filosofin, är i stort sett en etablerad och sällan ifrågasatt historieskrivning.2 I denna artikel vill jag försöka teckna konturerna av en kompletterande historieskrivning, nämligen hur den analytiska vetenskapsteorin delegitimerats inifrån disciplinen själv. En väsentlig drivkraft var ett vetenskapsetiskt normativt ideal; en god teori skulle spegla praxis 66 vilket skapade utrymme för teorier av historisk och sociologisk karaktär. Internationellt inleddes utvecklingen med Karl Poppers kritiska rationalism och ett ifrågasättande av neopositivismen och följdes upp av en ny generation av historiskt orienterade vetenskapsteoretiker som Michael Polanyi, Stephen Toulmin och Thomas Kuhn. Idag representerar filosofer som bl.a. Nancy Cartwright och Michael Friedman ett förhållningssätt som betonar historiens relevans för den filosofiska problematiken. Dessa nya strömningar inom den analytiska filosofin fick inte fotfäste i Sverige, vilket bättre än den vedertagna karaktäristiken kan förklara klyftan m

There are no comments yet on this publication. Be the first to share your thoughts.