Affordable Access

Brukardelaktighet för demenssjuka personer : En kvalitativ intervjustudie om hur biståndshandläggare resonerar och hanterar utmaningar vid bedömningsmöten / User involvement of dementia people

Authors
  • Vedin, Frida
  • Kamberovic, Erna
Publication Date
Jan 01, 2022
Source
DiVA - Academic Archive On-line
Keywords
Language
Swedish
License
Green
External links

Abstract

Personer som lever med en demenssjukdom blir allt fler och är en utsatt grupp i samhället på grund av att de har svårare att göra sig delaktiga och föra sin talan. Det är därför av intresse att studera hur socialtjänstlagens krav om brukardelaktighet tas tillvara vid bedömningsmöten samt vad som sker vid dessa möten för att bidra med kunskap och förståelse. Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom den kommunala äldreomsorgen resonerar kring vilka utmaningar som kan uppstå vid bedömningsmöten med demenssjuka personer samt hur utmaningarna hanteras i arbetet. Vidare är syftet att undersöka hur biståndshandläggare resonerar utifrån sitt handlingsutrymme i förhållande till socialtjänstlagens krav på brukardelaktighet för personer med demenssjukdom. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta biståndshandläggare från fyra olika kommuner i Sverige. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys som resulterade i fyra olika teman; etiska utmaningar, strategier för samtycke, möjligheter och begränsningar till brukardelaktighet och handlingsutrymme. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och de teoretiska infallsvinklarna; handlingsutrymme, empowerment och äkta dilemman. Det framkommer att biståndshandläggarna möts av olika utmaningar i form av att den demenssjuka personen motsätter sig insats som beror på personens bristande kommunikationsförmåga och sjukdomsinsikt. För att hantera dessa utmaningar använder biståndshandläggarna olika strategier i form av bland annat övertalning, täta besök, konkluderat samtycke och anhöriga för att förebygga självförsummelse. Dessa strategier bidrar till både möjligheter och begränsningar till brukardelaktighet. Vidare är en slutsats att brukardelaktighet inte alltid kan säkerställas på grund av demenssjukdomen samt biståndshandläggarens arbetssätt. / An increasing number of people are living with dementia who risk exclusion from society due to their reduced capacity to take part in everyday life and difficulties with pleading their cause. It is therefore of interest to study how the criterion of end user involvement in the Swedish social services act (Socialtjänstlagen) is observed during assessment meetings as well as observing what happens during these meetings to promote knowledge and understanding. The purpose of this study is to investigate how case managers in the municipal elderly care reason with regards to which challenges can arise during assessment meetings with dementia people and how these challenges can be met in the field. Furthermore, the purpose was to investigate how case managers reason with regards to their discretion under the provision of end user involvement of dementia people in the social services act. To preserve the purpose of the study and the framing of the question eight qualitative semi-structured interviews with case managers from four Swedish municipalities were conducted. The empirical material was thematically analyzed and resulted in four themes: ethical challenges, strategies for consent, possibilities and limitations of end user involvement and discretion. The results have been discussed based on previous research and the theoretical approaches: discretion, empowerment, and true dilemmas. It appears that the case managers are faced with different ethical challenges in the form of opposition to suggested measures rooted in the dementia people diminished communicative capacity and awareness of their own illness. To face these challenges the study shows that the case managers use different strategies, notably persuasion, frequent visits, concluded consent and next of kin to prevent self-neglect. These strategies present both possibilities for, and obstacles to, end user involvement. A further conclusion is that end user involvement can not always be ensured due to the people’s dementia and the methods of the case managers. 

Report this publication

Statistics

Seen <100 times