Affordable Access

Att vara ute : En explorativ studie av HBTQ+nattlivets roller och förutsättningar i 2010-talets Stockholm / Being out : An explorative study of the roles and conditions of LGBTQ+ nightlife in 2010s Stockholm

Authors
  • Jonsson, Kajsa
  • Finta, Hajna
Publication Date
Jan 01, 2021
Source
DiVA - Academic Archive On-line
Keywords
Language
Swedish
License
Green
External links

Abstract

Under 2010-talet har det rapporterats om en ökning och förändring i Stockholms nattliv, samtidigt som lokaltidningar skrivit om enskilda nedstängningar av HBTQ+klubbar. Vi ser därmed ett behov av att samla kunskap och skildra erfarenheter som är situerade i Stockholms HBTQ+nattliv, då vi anar att olika delar av nattlivet existerar på olika villkor och har olika förutsättningar för att etableras och fortleva. Syftet med denna studie är att undersöka hur HBTQ+nattlivet i Stockholm utvecklats under 2010-talet, genom att utforska HBTQ+nattplatsers roller, förutsättningar och samla levda erfarenheter från personer som är medskapare i Stockholms HBTQ+ nattliv: Nattlivsarrangörer, HBTQ+ personer och Stockholms stad. För att värna den mångfald av upplevelser som ryms inom HBTQ+nattlivet anammar vi en explorativ ansats till medskaparnas perspektiv som samlats genom kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkät. För att situera de erfarenheter som upplevts i HBTQ+nattlivet har vi även, utifrån klubbguider och samtal, inventerat de HBTQ+nattplatser som funnits i Stockholm under 2010-talet. Denna inventering presenteras i en serie ‘röriga’ kartor som skildrar HBTQ+nattlivets olika sätt att organiseras och dess geografiska utbredning. Centrala begrepp i studien är kodade rum och emotionella geografier samt förståelsen för hur upplevelser av att röra sig i staden samspelar med stadens materialitet och producerar normer och kroppsligt situerad kunskap. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i tre nivåer: nattklubben, kvarteret och staden. Resultatet illustrerar att HBTQ+nattlivet är en viktig frizon i stadens mer riskfyllda, heteronormativt präglade geografi och ett tryggt rum för HBTQ+personer för identitetsutforskning, queera kulturuttryck, självacceptans och för att knyta värdefulla sociala kontakter. I gränslandet mellan klubben och staden uppstår konflikter och friktion mellan kvarterets boende och klubbens arrangörer och besökare, och att arrangera klubb präglas av en konstant kamp att få synas och höras i kvarteret. Studien visar att olika grupper inom HBTQ+spektrat har olika förutsättningar att ta plats i staden, där gay-identifierande män är mest framträdande i det permanenta HBTQ+nattlivet, och lesbiska och queeridentifierande publiker främst skapar rum i nattlivet i form av oregelbundet återkommande klubbevent. Resultatet indikerar vidare att HBTQ+identifierande POCs har varit minst representerade i HBTQ+nattlivet under 2010-talet. Konflikter kring klubbens ljudnivåer, tillsammans med höga hyresnivåer, är de mest framträdande utmaningarna som HBTQ+nattlivsarrangörer erfarer. Det har lett till en minskning i antal HBTQ+nattplatser, omlokalisering från den centrala innerstaden och en ökning av mer efemära nattplatser under den studerade tidsperioden. Viktiga sociala mötesplatser har gått förlorade och HBTQ+personers möjlighet att kollektivt ta plats i staden har avsevärt påverkats. Steg har tagits från kommunens sida i maj 2021 att lyfta nattlivet i stort i stadens planering. Den här studien visar att HBTQ+nattlivsarrangörer är i behov av riktat stöd och erkännande från kommunen av den viktiga sociala infrastruktur som HBTQ+nattlivet utgör, för att säkerställa dessa platsers överlevnad och stadens status som HBTQ+vänlig. / During the 2010s, there have been reports of changes in Stockholm’s nightlife, as well as of closures of LGBTQ+ clubs. We thus see a need to gather knowledge and highlight experiences that are situated in Stockholm’s LGBTQ+ nightlife, as we suspect that different parts of the nightlife exist on different terms and have different conditions for establishment and survival. The purpose of this study is to investigate the development of the LGBTQ+ nightlife in Stockholm between 2010 and the beginning of 2020 and to explore the roles and conditions of LGBTQ+ nightlife through experiences of people who are co-creators of Stockholm’s LGBTQ+ nightlife. In ‘co-creators’ we include LGBTQ+ nightlife organizers, LGBTQ+ nightlife participants as well as planning representatives and policymakers in Stockholm municipality. To safeguard the diversity of experiences that can be found within the LGBTQ+ nightlife, we adopt an exploratory approach to the co-creators’ perspectives, that are gathered through qualitative interviews and a qualitative questionnaire. In order to situate the experiences in the LGBTQ+ nightlife of Stockholm during the 2010s, we also make an inventory of the LGBTQ+ night-time spaces that have existed in the city during this period. The inventory is presented as a series of ‘messy’ maps that embrace the heterogeneous character of the different ways Stockholm’s LGBTQ+ nightlife is organized. Central concepts in this study are coded spaces and emotional geographies, and the understanding of how experiences of moving through the city interact with the city’s materiality and produce norms and bodily situated knowledge. The empirical material is analyzed on the basis of three scales: the nightclub, the neighborhood and the city. The results illustrate that LGBTQ+ night-time spaces are important safe(r) spaces for LGBTQ+ people in an otherwise heterosexualized city. They are spaces for exploring queer identities and culture, cultivating self-acceptance and making valuable social contacts. In the borderland between the club and the city, conflicts and friction arise between the neighborhood’s residents and the club’s organizers and visitors, which hinders the LGBTQ+ nightlife to be seen and heard in the neighborhood. The study shows that different social groups within the LGBTQ+ community have different conditions for taking up space in the city, where gay-identifying men are the most prominent group in the permanent LGBTQ+ nightlife, and queer and lesbian identifying groups mainly create night-time spaces through irregular pop-up events. The empirical material further indicates that queer POC publics are the least represented within Stockholm’s LGBTQ+ nightlife during the 2010s. Conflicts surrounding noise pollution, along with rent increases, are the main obstacles facing all types of LGBTQ+ night-time spaces in Stockholm, which have led to a reduction in numbers, an increased relocalization to peripheral urban areas, and the adoption of more ephemeral forms of nightlife organization. Important social infrastructure has been significantly affected and the presence of LGBTQ+ nightlife in Stockholm has been reduced. Steps have been taken by Stockholm municipality as of May 2021 to promote the city’s nightlife in general. This study shows that LGBTQ+ night-time venues are in need of direct support and municipal recognition of the provision of safe spaces that they constitute, in order for Stockholm’s LGBTQ+ nightlife to survive and to maintain the city’s status as progressive and LGBTQ+ friendly.

Report this publication

Statistics

Seen <100 times