Affordable Access

Att synliggöra arbetarförfattaren : En analys av köns- och nationalitetsperspektiv på arbetarförfattaren / Making the Working-Class Writer Visible : An Analysis of Gender and Nationality Perspectives on Working-Class Writers

Authors
  • Forsberg, Sandra
  • Nord, Fia
Publication Date
Jan 01, 2023
Source
DiVA - Academic Archive On-line
Keywords
Language
Swedish
License
Green
External links

Abstract

Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. Vilken litteratur som ska användas i undervisningen är dock inte reglerad i svenskämnet i gymnasieskolan. Det innebär att läromedelsförfattare av kursböcker avsedda att användas i gymnasieskolan har möjligheter att göra ett urval angående vilka arbetarförfattare som inkluderas. Syftet med studien är att kartlägga eventuella maktstrukturer och ojämlikheter med grund i intersektionell teori och olika kunskapssyner. Detta görs genom att undersöka hur representationen av arbetarförfattarna ser ut gällande kön och nationalitet i tio utvalda kursböcker samt att undersöka med vilka ord fyra utvalda arbetarförfattare beskrivs utifrån kön och nationalitet. Kursböcker används som material och analyseras med en innehållsanalys som metod. Empirin har dels analyserats kvantitativt via SPSS, dels kvalitativt genom manuell frekvensanalys med efterföljande tolkningsarbete och tematisering. Resultatet för den kvantitativa delen visade en överrepresentation av manliga, svenska arbetarförfattare. Resultatet för den kvalitativa delen visade, genom intersektionell analys, ett språkbruk som kan indikera föreställningar om biologisk natur hos arbetarförfattarna. Föreställningar om biologisk natur var mer omfattande hos de svenska arbetarförfattarna än de icke-svenska arbetarförfattarna. Detsamma gällde för tankar som kan indikera föreställningar om kulturell natur hos den svenska arbetarförfattaren. Kvinnorna och den icke-svenska mannen stereotypiserades i högre utsträckning än den svenska mannen. Genom detta har vi kunnat identifiera att vetenskaplig rationalism och delvis social rekonstruktionism förekom i kursböckerna. Slutsatserna är att en normativitet uppstår och reproduceras i kursböckerna. Det finns en hierarkisk ordning kring vilken kunskap som anses viktigast för elevers bildning. Detta leder till att förmågan att se sig själv som en del av ett större sammanhang begränsas hos elever i det mångkulturella klassrummet. 

Report this publication

Statistics

Seen <100 times