Affordable Access

Historiska kartor som hjälp vid en jordartsgeologisk kartering : en pilotstudie från Vångs by i Blekinge

Authors
Publisher
Lunds universitet/Geologiska institutionen
Publication Date
Keywords
  • Jordartsgeologisk Kartering
  • Historiska Kartor
  • Blekinge
  • Johannishus
  • Vångs By
  • Earth And Environmental Sciences

Abstract

Pilotstudien i Vångs by, Johannishus, belyser historiska kartors relevans vid geologisk jordartskartering. Jordartsgeologiska kartor är viktiga för fysisk planering och används av kommuner, länsstyrelser, konsulter m.fl. Johannishusområdets jordartsgeologi är representativ för stora delar av Sverige och innehåller jordarter som bildats både över och under högsta kustlinjen (HK). Syftet med studien är att undersöka kopplingen mellan jordarter och hur marken använts för odling, bete och skogsbruk under olika tidsperioder, för att i sin tur analysera hur de historiska kartorna kan användas vid detaljerad jordartskartering. För att besvara frågeställningarna gjordes med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) en jämförelse av jordartsutbredningen och markanvändning hämtad från historiska kartor över samma område. En jordartsgeologisk karta sammanställdes baserat på karteringar utförda av studenter under fältkursmoment i jordartskartering mellan åren 1995 och 2008. Den jämfördes sedan med historiska kartor från år 1688, 1817, 1915, 1970 och 2000 Genom att studera historiska kartor har jag kunnat följa hur markanvändningen är kopplad till jordarter och hur den förändrats under olika tidsperioder. Finkorniga issjösediment har främst använts som åker och äng under samtliga jämförda tidsperioder. Isälvsavlagringar och sandiga issjösediment har främst använts som äng, men även som åker sedan 1915. Moränområden har utnyttjats främst som betesmark/utmark med trädvegetation fram till 1970, fram till 1915 även till mindre del som åker. Idag är den dominerande vegetationen blandskog över dessa områden. De värderingar av marken som gjorde på storskifteskartan från 1817 ger en mer detaljerad bild av markutnyttjande och visar god överensstämmelse med variationen i jordarternas kornstorleksvariation. Finkorniga issjösediment värderades högst, isälvsavlagringar och sandiga issjösediment fick lägre värden och morän värderades lägst. Förutom jordartsutbredningen inverkar markens fuktighet på hur marken värderats. Både dagens markanvändning och de förändringen som de historiska kartorna påvisar tyder på ett tydligt samband med jordarternas fördelning i landskapet. Historiska kartor kan användas för att förenkla geologisk jordartskartering och detta bör utnyttjas bättre än vad som görs idag. Markanvändningen speglar vilken typ av jordart som området utgör, men att använda historiska kartor bidrar till att vi får ytterligare en källa att förhålla sig till. Det krävs dock en generell kunskap om jordbrukets historia under de senaste 300-400 åren för att göra en användbar tolkning.

There are no comments yet on this publication. Be the first to share your thoughts.