Affordable Access

La sollicitation dans l'interaction exolingue en français

Authors
Publisher
Department of Romance Languages
Publication Date
Keywords
  • Exolingual Communication
  • French
  • Appeal For Help
  • Interactionist
  • Sociocultural Theory
  • Metalinguistic Activity
  • Conversation Analysis
  • Teaching-Learning Sequence
  • Task
  • Franska
  • Interaction
  • Acquisition
  • Languages And Literatures

Abstract

Syftet med denna undersökning är att diskutera inlärares signaler om hjälp att uttrycka sig på främmande språk, här franska, signaler som här kallas ?sollicitationer?. Undersökningen handlar om vilken roll dessa spelar för den fortsatta utvecklingen av samtalet med den infödde talaren, närmare bestämt för att utlösa s.k. SPA (Séquences Potentiellement Acquisitionnelles), d.v.s. ?möjliga inlärningssekvenser?. Dessa innebär att den infödde talaren reagerar och ger önskat språkligt uttyck, och att inläraren repeterar detta. Det är dock fortfarande omtvistat i vilken mån SPA verkligen främjar inlärning, eftersom man ännu inte har kunnat påvisa någon korrelation mellan förekomst av SPA och språkfärdighetsutveckling. I denna undersökning diskuteras hur SPA-sekvensen ? som är en produkt av ett samspel mellan icke-infödd och infödd talare ? kan ha olika form beroende på vilken sorts sollicitation som utlöser den. Den undersökta korpusen består av s.k. exolingvala samtal på franska (d.v.s. samtal där talarna har olika modersmål), mellan sex svenska franskinlärare och två personer med modersmålskompetens i franska. Samtalen utgörs av halvstyrda intervjuer, därtill två uppgifter där inlärarna har fått berätta utifrån olika material samt en muntlig översättning (från svenska till franska). Avhandlingen börjar med ett kapitel där både sättet att sollicitera och SPA-sekvensen placeras i en allmän ram som utgörs av det socio-interaktionistiska perspektivet på språkinlärning (kapitel 2). Därefter följer en beskrivning av den korpus som har analyserats (kapitel 3). Kapitel 4 beskriver de olika typer av sollicitationer som analyserna i kapitel 5?7 bygger på. I kapitel 5 undersöks förhållandet mellan de olika sätten att sollicitera och interaktionens utveckling, och sist i kapitlet beskrivs de olika interaktionsformer som utlöses av sollicitationer. Kapitel 6 består av en diskussion om förhållandet mellan sollicitationer och de olika typerna av språkliga uppgifter, mot bakgrund av Leontievs verksamhetsteori. Att sollicitera kan ses som något inläraren gör för att uppnå ett visst mål, och frågan är därför om det går att se några skillnader mellan uppgifterna och intervjuerna i fråga om inlärarnas mål. Kapitel 7 är en longitudinell undersökning, d.v.s. en undersökning över tid, av sollicitationerna. Mot bakgrund av det socio-kognitiva perspektivet på inlärning ställs här frågan om det sker någon utveckling över tiden i sättet att sollicitera och om detta i så fall påverkar formen hos de interaktionssekvenser som utvecklas. En annan fråga som behandlas rör förhållandet mellan en eventuell utveckling över tid i fråga om sollicitationerna och utvecklingen av andra språkfärdigheter (lexikala, grammatiska och interaktionella). Undersökningen påvisar en koppling mellan hur inlärarna solliciterar och de interaktionssekvenser som utvecklas. När sollicitationen gäller att få upplysningar eller att bli bedömd/utvärderad tenderar detta att utlösa en SPA, men när sollicitationen gäller bekräftelse tenderar i stället modersmålstalaren att producera en ?begränsad sekvens? bestående av en återkopplingssignal (?hmm?, ?oui?). När det gäller sammanhangets inverkan kan man se skillnader i hur de olika inlärarna ber om information. Dessa skillnader är individuella snarare än knutna till de olika uppgiftstyperna och förefaller ha samband med inlärarnas mål: några av dem verkar se de olika samtalstyperna (uppgifter, intervjuer) som en möjlighet att lära sig språket bättre, medan andras motivation verkar vara att de helt enkelt vill slutföra uppgiften. Slutligen kunde det, i den longitudinella undersökningen av sollicitationer, hos tre av inlärarna konstateras en huvudsakligen kvalitativ utveckling i sättet att sollicitera: under de båda första intervjuinspelningarna ber dessa inlärare främst om att få upplysningar (om uttryck på målspråket), medan det i de senare inspelningarna tenderar att ske en utveckling i riktning mot sollicitation som gäller bekräftelse (av föreslaget språkligt uttryck). När det gäller förhållandet till andra språkfärdigheter kunde inga direkta paralleller dras.

There are no comments yet on this publication. Be the first to share your thoughts.