Vår intention med arbetet är att upptäcka olika metoder för att främja arbetet med högläsning. Syftet med litteraturöversikten är därför att granska tidigare forskning som redogör för olika metoder om högläsning för att gynna elevernas läsförmåga. Detta syftet leder till forskningsfrågan som litteraturöversikten utgår ifrån: Vilka metoder för höglä...
Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur gemensam läsning behandlas i forskning. Vidare belyser studien dess påverkan på läsförståelsen. I dagens skola finns det indika-tioner på att färre elever läser samt att läsintresset minskar. Dessutom visar resultaten i både PISA och PIRLS en försämrad läsförståelse hos eleverna. Utifrån analys a...
Studien syftar till att undersöka hur och varför lärare i årskurs F-3 använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att främja läsningens roll i de tidiga skolåren. Genom intervjuer och observationer analyseras lärarnas föreställningar om högläsningens syften och tillvägagångssätt, samt eventuella utmaningar för dess effektivitet som pedagogi...
Studien undersöker om och i så fall hur textsamtal om olika texttyper kan bidra till att fördjupa elevernas läsförmåga. Studien granskar och tar del av grundlärares uppfattningar och tillvägagångssätt för användning av textsamtal. Den tidigare forskning som presenteras betonar vikten av att implementera textsamtal för att förbättra elevers läsförst...
Syftet med föreliggande studie är att undersöka lågstadielärares syn på textsamtal som arbetsmetod i relation till högläsning. Lärarnas erfarenheter och syn är i fokus när fördelar och nackdelar med arbetsmetoden undersöks. Den teoretiska utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån teorin presenteras några utvalda begrepp me...
Svenska elevers läsförståelse har enligt den senaste PISA-mätningen (2022) visat ett dalande resultat som idag motsvarar samma nivåer som under mätningen år 2012 då de lägsta nivåerna för elevers läsförståelse utmättes. PIRLS-mätningen 2021 vittnar om ett likartat resultat, som berör elever i grundskolan, med försämrade resultat i läsförståelse ino...
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt ...
I den här uppsatsen undersöks fyra lärares arbete med lässtrategier och textsamtal inom läsförståelse av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk, med utgångspunkt i deras berättelser. Lärarna jobbar på språkintroduktionsprogrammets olika nivåer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin för lärande. Metoden är kvalitati...
Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar flera olika processer. Det är av stor vikt att elever utvecklar en god läsförståelse för att nå framgång i skolan, men även för att fungera i dagens samhälle. Lärare har en betydande roll, eftersom de val lärare gör i sin undervisning är avgörande för hur elevers läsförståelse utvecklas. Studien ...
Elever utvecklas i alla ämnen genom ett gott ordförråd. Bristande ordförråd kan leda till att elever tappar kunskaper både i skolan och vardagen. Dialogisk högläsning erbjuder elever i alla åldrar möjlighet att diskutera och reflektera över texters innehåll. Syftet med denna studie är att belysa hur grundskollärare i årskurserna 1–3 förhåller sig t...
