Search driftenergi as keywords on MyScienceWork's publications...

Detta arbete unders ker skillnaden i anv ndning av terbrukade f nster och nytillverkade f nster vid nyproduktion terbruk kan fr mja det cirkul ra byggandet som r ett viktigt element i arbetet att n de globala m len i Agenda 2030 terbruk av f nster har stor potential att minska en byggnads klimatp verkan d tidigare studier uppskattat att 50 tusen ton f nster- och glasavfall kan terbrukas per r I m nga fall kommer terbrukade f nster fr n byggnader d r man valt att byta till nyare f r att minska uppv rmningskostnaderna Problem som identifierats r tillg ng kunskap nedmontering och bevaring av gamla f nster samt en designprocess som s llan t nker terbruk M let med studien i detta arbete var att unders ka hur en byggnads klimatavtryck p verkas b de i byggskedet och i anv ndningsskedet av att anv nda terbrukade f nster ist llet f r nyproducerade Dessutom unders ks hur klimatbesparingspotentialen skiljer sig mellan fyra orter B stad Stockholm stersund och Lule Anv ndningsskedet har satts till de nytillverkade f nstrens tekniska livsl ngd 40 r Metoderna som anv nds r livscykelanalys energiber kningar samt en fallstudie av Matkulturhuset som r en byggnad ritad av Hampus Jonason vilken potentiellt ska byggas f r Bj re H rads Hembygdsf rening bel gen utanf r B stad F r ber kningarna av driftskedet har VIP-Energy anv nts f r att simulera driftenergi i olika scenarier baserade p olika f nstertyper De f nster som anv nds r nytillverkade tr f nster med ett U-v rde p 0 76 W m2K och tre olika terbrukade f nster U-v rde 1 1 W m2K 1 3 W m2K och 2 9 W m2K Klimatavryck f r driftenergi har uttryckts i koldioxidekvivalenter CO2e d r tv energislag har studerats nordisk elmix och fj rrv rme CO2e har i sin tur anv nts f r att j mf ra de olika f nstertyperna i varje scenario F r ber kningar i byggskedet har de nytillverkade f nstrens produktdatablad anv nts Resultatet visar att terbruk typ I med ett U-v rde p 1 1 W m2K r klimatnyttigare n nya f nster f r alla de fyra unders kta orterna d fj rrv rme anv nds som energislag terbruk typ I r har ven mindre klimatp verkan i B stad och Stockholm d nordisk elmix anv nds som energik lla terbruk typ II som har U-v rdet 1 3 W m2K r endast gynnsamma dvs att de har en l gre klimatp verkan i de s dra orterna Stockholm och B stad d fj rrv rme anv nds som energislag terbruk typ III med U-v rde 2 9 W m2K har en h gre klimatp verkan n nya f nster f r samtliga orter och energislag Slutsatsen var att det i denna fallstudie var m jligt att minska en byggnads klimatavtryck genom att anv nda terbrukade f nster typ I och i vissa fall typ II D rf r b r det kunna implementeras oftare och tidigare ven i andra projekt En begr nsning i denna studie var att tillg nglighet av terbrukade f nster inte utforskats utan den antas vara tillr cklig Denna studie har inte unders kt kostnadsaspekten Sammanfattningsvis pekar studiens resultat p att terbruk av f nster i nybyggnation kan vara gynnsamt ur ett milj perspektiv vid anv ndning av f nster med l ga U-v rden till exempel U 1 1 W m2K och i vissa fall ven U 1 3 W m2K This work studies the differences in environmental impact if reused windows are used instead of new ones in new construction projects Reuse of windows has great potential of reducing the environmental impact of a building since production of new windows generates climate impact Studies have shown that in Sweden there is an estimated 50 tons of window and glass waste that can be reused per year Most of these windows are removed from older buildings in favour for newer windows Since new windows have a lower U-value the heating costs will decrease Problems identified in earlier research are supply knowledge dismantling and storage of reuse windows as well as the design process that rarely takes reuse into account The aim of the study in this paper was to investigate how a building s environmental footprint differs for new and reused windows The stages included are the building phase and the operational phase In addition the climate saving potential is studied between four different locations B stad Stockholm stersund and Lule The operational phase is limited to 40 years which is the technical lifespan of the new windows A case study is conducted The building in the casestudy is Matkulurhuset designed by Hampus Jonason It will potentially be built for Bj re H rads County Association located outside of B stad The operational stage is calculated in VIP-Energy Different scenarios have been simulated for the different types of windows The new windows studied have a U-value of 0 76 W m2K The reused window types studied have different U-values 1 1 W m2K 1 3 W m2K and 2 9 W m2K The climat impact from the energy used in the operational stage has been described as carbon dioxide equivalents Two different energy sources have been compared nordic eletricity mix and district heating For the construction phase the new window s product declaration was used to determine the climate impact The results showed that the reused window type I with a U-value of 1 1 W m2K contributed with less carbon dioxide equivalents than the new windows in all of the four locations if district heating is used When electricity was used only B stad and Stockholm showed benefits from the reused window type I Reused window type II with a U-value of 1 3 W m2K genereted a lower climate impact only in the southern locations Stockholm and B stad and only when district heating was used Reused window type III with a U-value of 2 9 W m2K did not result in lower climate impact in any case The conclusion was that in this study it was sometimes beneficial to use reused window types I and II Therefore it could potentially be beneficial to implement reused windows more often and earlier in other design processes as well One limitation of this study is that the availability of reused windows has not been investigated but is considered to be sufficient This study has not investigated the cost aspect In summary the results indicate that the reuse of windows in new buildings can be beneficial from an environmental point of view when windows with a low U-value is used In this case U 1 1 W m2K and U 1 3 W m2K

Återbruk av fönster – en klimatpositiv lösning? / Reuse of windows – a climate positive solution?

Hållbar användning av naturresurser (BWR 7) – andelen nedströms klimatpåverkan för byggnader

Publication search with driftenergi as keyword

Återbruk av fönster – en klimatpositiv lösning? / Reuse of windows – a climate positive solution?

Hållbar användning av naturresurser (BWR 7) – andelen nedströms klimatpåverkan för byggnader

Publication search
with driftenergi as keyword