Teori och metod Studien utgår från en fenomenologisk teori med en fenomenografisk forskningsansats. Där lärares uppfattningar inom fenomenet attityder till läsning har undersökts. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna 4-6 där de för stunden undervisar i ämn...
Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur ett antal lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärarna i ämnet svenska för årskurserna 4-6 uppger att de använder sig av. Frågeställningarna som studien syftar till att besvara är ‘hur uppfattar lärarna elevers attityd till läsning?’ och ‘vilk...
Elever i svensk grundskola verkar läsa allt mindre, både i skolan och på fritiden. Forskning och PISA- resultat visar att läsintresse och läsförmåga går hand i hand och kan skapa den s.k. Matteuseffekten eller läsklyfta som kan uppstå när läsförmågan styr elevers läsmotivation, hur mycket de läser och utvecklas som läsare. Tidigare...
Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassru...
Detta är en undersökning om pojkars attityder till läsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen är gjord bland pojkar som går ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till läsning i skolan. Jag har bland annat använt mig av Gunilla Molloy...
