Tournefort, Linné ou Jussieu ? Le dilemme des jardins botaniques autour de 1800
International audience
Arkadien under uppbyggnad : Bilder av Sápmi och deras användning inom Sveriges koloniseringsprojekt under första halvan ...
The purpose of this thesis is to examine the images of Sápmi and the Saami people that existed among natural historians during the eighteenth century through the lens of Carl Linnaeus' Lapland journey 1732. It examines how these images were tied to the societal discourses of the time and if and how these images were used during the Swedish colonis...
Institutionell grönska : Uppsalas akademiträdgårdar som idé och praktik igår, idag och imorgon
The aim of this essay is to study the historical process of the academic gardens in Uppsala. Which works in different ways in relation to the university, Uppsala university. The history of the academic garden in Uppsala is varied, with the exemplified gardens individually expressing different garden contextual ideals. From the 17th century academy ...
Frihetskämpar och blodbesudlade ikoner : En kritisk diskursanalys av Linnémonumentet och Louis De Geer-statyn under 20...
Denna uppsats undersöker diskursen kring Linnémonumentet i Humlegården, Stockholm och Louis De Geer-statyn på Gamla Torget, Norrköping, samt diskuterar vilken betydelse skulpturerna fick under Black Lives Matter-demonstrationerna år 2020 i relation till antirasism och historiska företeelser av 'damnatio memoriae'. Med ett postkolonialt och kr...
Det villrådiga samhället : Kungliga Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi, 1739–1792
Det villrådiga samhället belyser Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska synsätt under perioden 1739–1792 mot bakgrund av organisationens täta förbindelser med samhällsledningen – inte minst det under frihetstiden framträdande hattpartiet och den autokratiske Gustav III. Boken ger vid handen att akademien överlag hade en slagsida åt det tradi...
Kiär hustru, wackra barn, bodde i ett palais : Identitet och materialitet i hushållet von Linné
The subject of this thesis is identity and materiality in the household of Carl Linnaeus. Focus in on the period between the mid 1730s and early 1780s. The household eventually came to consist of five children and a number of servants. By mapping the numbers of servants, and piecing together scattered information about the consumption of the Linnae...
Les Lumières dans les débats contemporains autour de l’écologie politique : la question des limites de la Terre
Depuis les années 1970, et le rapport Meadows, écologistes et économistes s’opposent frontalement sur la question des limites naturelles, ou planétaires, de la croissance économique. Repasser par les Lumières, et par la réflexion de la fin du siècle sur les modes de développement économique dans le Nord de l’Europe (Suède ou Écosse) c’est découvrir...
Southern Darkness, Northern Light : "Civilisation" and "Savagery" in Anders Sparrman's Southern African Travelogue
This article interrogates how the entangled concepts of civilisation and savagery were envisioned and brought into play in the globetrotting Linnaean disciple Anders Sparrman’s (1748–1820) southern African travel account, how far and along which lines the dichotomy between them was tempered and challenged, and to what extent exposure to a foreign c...
"Egyptens plåga och resandes olycka" : En komparativ studie av Linnéapostlarna Fredric Hasselquist och Peter Forsskåls r...
In the 1700’s, natural history played an essential part in constructing the western view of the east and its inhabitants. Based on this assumtion, the primary aim of this study has been to examine how two of Carl Linaeus’ apostles (Petrus Forsskål and Fredric Hasselquist) wrote about their specific cultural encounters while travelling. In its ess...
Carl von Linné, "Species Plantarum"
International audience
